Odds och Analys inför presidentvalet 2020 i USA

De flesta spelbolag har odds på vem som ska bli USA:s nästa president. Bäst odds hittar vi på Casumo - spelbolaget där man dessutom får en 100% bonus upp till 1000 kronor.

Oddsen:

• Donald Trump 2.05

Trump står inte längre som favorit utan vi får den sittande presidenten till 2.05 x pengarna. Det är dock odds som rör sig en hel del och vid varje presskonferens uppdateras oddsen efter vad man får för gensvar på sina beslut

• Joe Biden 1.91

Joe Biden var ett tag långt efter i presidentvalets opinion men har sakta men säkert tagit in. Kanske mer på osäkerheten och Trumps misstag än på sin egen kampanj. Hur som helst är han nu favorit till 1.91 x pengarna.

Det amerikanska presidentvalet fungerar inte som ett riksdagsval i Sverige där de partier som får flest röster vinner. Här kan faktiskt en kandidat få flest röster men ändå förlora valet som fallet var 2016 när Hillary Clinton fick fler röster än Donald Trump men där ändå Trump vann i de viktigaste delstaterna och därmed kom ut med segern.

Elektorer

I valet slåss man om totalt 538 elektorer i 50 delstater och Washington DC. För att vinna valet måste man få 270 elektorer. I varje delstat är det en kamp om elektorer i ett eget val. Ju större delstat desto fler elektorer är det på spel där vinnaren tar alla elektorer. 

Flest röster är ingen garanti

Med andra ord kan man få flest röster men förlora de viktigaste delstaterna som ger flest delegater och därmed förlora valet. År 2016 röstade totalt 48,2% av amerikanerna på Clinton, mot 46,1% på Trump. Men Trump vann de flesta viktiga delstaterna – och därmed presidentposten, med elektorssiffrorna 306–232.

Swing states

Det finns en rad delstater som alltid röstar likadant och där vet man i praktiken hur utgången kommer bli. Sen finns det jämnare stater där mer står på spel. De allra jämnaste delstaterna med högst befolkningsmängd brukar vara de som avgör valet. Dessa extra viktiga stater kallas för ”Swing States” eller ”battleground states”. När Trump besegrade Clinton vann han de allra flesta Swing States och därmed också valet.

I USA har man bara två ”partier” som gör upp om det egentligen. Det är demokraterna och republikanerna. Vill man jämföra mot svensk politik skulle man lite slarvigt kunna säga att Demokraterna är lite som en blandning av liberalerna och socialdemokraterna medan Republikanerna är en blandning av Kristdemokrater och Moderater.

Republikanerna

Republikanerna är konservativa och har röd som sin partifärg. Traditionellt skulle man kunna säga att de tror mycket på frihet för människan att välja själv och satsar mycket på låga skatter där privata marknader som ska styra.

• Låga skatte
• Privat sjukvård
• Motstånd mot abort
• Restriktioner mot samkönade äktenskap
• En stark militär
• Rätt till vapen
• Tuff migrationspolitik

Republikanernas kandidat

Donald Trump har suttit i fyra år och satsar på fyra år till. Han mötte väldigt lite motstånd och totalt tog han hem rösterna med 1432 mot 1. Det fanns några få utmanare men de gav sig relativt fort. Donald Trump är deras man för valet.

Demokraterna

Demokraterna står för lite andra värden än republikanerna där man har en mer socialistisk syn på samhället med ett större skyddsnät, sjukvård till alla och stramare vapenlagar bland annat. Demokraterna har blå som sin partifärg.

• Sjukvård till alla
• Större skyddsnät
• Stramare vapenlagar
• Miljön i fokus
• Minska samhällsklyftor

Demokraternas kandidat

Här hade vi en stenhård kamp med Bernie Sanders som seglade upp som favorit i början av året. De övriga kandidaterna så som Pete Buttagieg, Amy Klobuchar och Michael Bloomberg gjorde en sista kraftansträngning och hoppade av samtidigt som de gick ut med att stödja Biden. Det blev det som tippade över favoritskapet till Biden som sedan gick segrande mot Bernie efter att framförallt gått hem i de afroamerikanska delstaterna.

Det är förstås otroligt mycket som kan hända från nu till november. Dels har vi en pandemi som gör det besvärligt för framförallt Biden att synas i rallys och liknande. Det här är något man även tror kan påverka hur man ska ha sina debatter och träffar under hösten. Att de ska störa själva röstningen är det dock ingen som tror. Att valet exempelvis ska ställas in eller flyttas fram går inte sett till den amerikanska konstitutionen. I så fall kommer USA inte ha någon president i Januari. Räkna alltså med att valet kommer genomföras på ett eller annat sätt oavsett hur covid-19 lägger sig i.

25 miljoner arbetslösa

Andra störningsmoment är förstås hur man tar sig igenom den ekonomiska krisen som uppstår i efterdyningarna till covid-19. Just nu står 25 miljoner utan arbete, gränserna är stängda, oljan har rasat i pris. Osäkerhetsmoment som kan avgöra allt i valet. Klarar Trump att navigera sig förbi alla hinder kan han ta sig ut stärkt ut detta.

Något annat är hälsan hos de bägge presidenterna. Båda tillhör riskgrupper i denna pandemi men tittar man på exempelvis Biden så syns det tydligt att han inte är lika skarp som tidigare där många menar att han tappat sin styrka i det retoriska

Se när Biden blandar ihop sin fru med sin syster, en av många tabbar senaste tiden:

Valet av sin vice-president blir avgörande

Något som blir spännande är också valet av sin framtida vicepresident för Joe Biden. Folket vill se Bernie Sanders men det vore väldigt märkligt sett att de står ganska långt ifrån varandra politiskt. Biden har istället gått ut med att det kommer bli en kvinna. I så fall kan det bli USA:s nästa kvinnliga president då Biden sagt att han bara kommer sitta i fyra år. Vem Biden än väljer kommer du ha en stor påverkan på valet i höst och träffar han rätt i valet kan det bli avgörande

Mordet på George Floyd spelar in

Ytterligare en faktor som spelar in i presidentvalet är hur våra kandidater har agerat i det tragiska mordet på George Floyd. En polis gick över gränsen och kvävde en svart man på gatan. President Trump svara inledningsvis med attacker mot Kina och helt strunta i att kommentera. Senare har han ringt upp George Floyds bror. Samtalet gick dock inte bra enligt brodern som inte fick avsluta sina meningar. Senaste dagarna har Trump också hamnat i blåsväder efter att ha skingrat demonstranter med militärens hjälp för att bli fotad. Allt detta har dragit upp oddset på Trump något.

Det är tydligt att Biden försöker spinna på att han är ödmjuk och på de svartas sida med rörande tal till nationen om rasismen i landet och förstås kritik mot sin huvudmotståndare i ämnet. I höst lär vi få se mer och höra mer debatter kring detta mellan våra presidentkandidater. 

Se hur Trump använder presskonferenserna mer som marknadsföring för sig själv:

Även om det är Trump och Biden det lär stå om så har röster börjat höjas över ytterligare en kandidat. Vi tar tempen på New Yorks borgmästare.

Andrew Cuomo

En tredje kandidat har nämnt som en outsider och det är New Yorks borgmästare Andrew Cuomo. Han har blivit väldigt populär i framförallt New York men även i flera av de demokratiska delstaterna efter sin hantering av pandemin i New York. Dagliga presskonferenser och med i mycket mediainslag med en bra retorik och en person som går igenom rutan.

Cuomo, en möjlig ersättare till Biden

Han avböjer själv att vara med i valet på något sätt men har svingat några gånger mot Trump och skulle det bli så att Biden inte kan ställa upp så är Cuomo eller Hillary Clinton det naturliga valet som ersättare. Cuomo skulle absolut kunna ha en chans mot Trump i en debatt men det här förutsätter att Biden på något sätt skulle möta motstånd i sin hälsa eller på konventet i sommar.