Odds och Analys inför presidentvalet 2020 i USA

De flesta spelbolag har odds på vem som ska bli USA:s nästa president. Bäst odds hittar vi på Casumo - spelbolaget där man dessutom får en 100% bonus upp till 1000 kronor.

Oddsen:

• Donald Trump 2.05

Trump står inte längre som favorit utan vi får den sittande presidenten till 2.05 x pengarna. Det är dock odds som rör sig en hel del och vid varje presskonferens uppdateras oddsen efter vad man får för gensvar på sina beslut

• Joe Biden 1.91

Joe Biden var ett tag långt efter i presidentvalets opinion men har sakta men säkert tagit in. Kanske mer på osäkerheten och Trumps misstag än på sin egen kampanj. Hur som helst är han nu favorit till 1.91 x pengarna.

Det amerikanska presidentvalet fungerar inte som ett riksdagsval i Sverige där de partier som får flest röster vinner. Här kan faktiskt en kandidat få flest röster men ändå förlora valet som fallet var 2016 när Hillary Clinton fick fler röster än Donald Trump men där ändå Trump vann i de viktigaste delstaterna och därmed kom ut med segern.

Elektorer

I valet slåss man om totalt 538 elektorer i 50 delstater och Washington DC. För att vinna valet måste man få 270 elektorer. I varje delstat är det en kamp om elektorer i ett eget val. Ju större delstat desto fler elektorer är det på spel där vinnaren tar alla elektorer. 

Flest röster är ingen garanti

Med andra ord kan man få flest röster men förlora de viktigaste delstaterna som ger flest delegater och därmed förlora valet. År 2016 röstade totalt 48,2% av amerikanerna på Clinton, mot 46,1% på Trump. Men Trump vann de flesta viktiga delstaterna – och därmed presidentposten, med elektorssiffrorna 306–232.

Swing states

Det finns en rad delstater som alltid röstar likadant och där vet man i praktiken hur utgången kommer bli. Sen finns det jämnare stater där mer står på spel. De allra jämnaste delstaterna med högst befolkningsmängd brukar vara de som avgör valet. Dessa extra viktiga stater kallas för ”Swing States” eller ”battleground states”. När Trump besegrade Clinton vann han de allra flesta Swing States och därmed också valet.

I USA har man bara två ”partier” som gör upp om det egentligen. Det är demokraterna och republikanerna. Vill man jämföra mot svensk politik skulle man lite slarvigt kunna säga att Demokraterna är lite som en blandning av liberalerna och socialdemokraterna medan Republikanerna är en blandning av Kristdemokrater och Moderater.

Republikanerna

Republikanerna är konservativa och har röd som sin partifärg. Traditionellt skulle man kunna säga att de tror mycket på frihet för människan att välja själv och satsar mycket på låga skatter där privata marknader som ska styra.

• Låga skatte
• Privat sjukvård
• Motstånd mot abort
• Restriktioner mot samkönade äktenskap
• En stark militär
• Rätt till vapen
• Tuff migrationspolitik

Republikanernas kandidat

Donald Trump har suttit i fyra år och satsar på fyra år till. Han mötte väldigt lite motstånd och totalt tog han hem rösterna med 1432 mot 1. Det fanns några få utmanare men de gav sig relativt fort. Donald Trump är deras man för valet.

Demokraterna

Demokraterna står för lite andra värden än republikanerna där man har en mer socialistisk syn på samhället med ett större skyddsnät, sjukvård till alla och stramare vapenlagar bland annat. Demokraterna har blå som sin partifärg.

• Sjukvård till alla
• Större skyddsnät
• Stramare vapenlagar
• Miljön i fokus
• Minska samhällsklyftor

Demokraternas kandidat

Här hade vi en stenhård kamp med Bernie Sanders som seglade upp som favorit i början av året. De övriga kandidaterna så som Pete Buttagieg, Amy Klobuchar och Michael Bloomberg gjorde en sista kraftansträngning och hoppade av samtidigt som de gick ut med att stödja Biden. Det blev det som tippade över favoritskapet till Biden som sedan gick segrande mot Bernie efter att framförallt gått hem i de afroamerikanska delstaterna.