Rikard Norling om en ny AIK session "Det handlar nog mest om mig"

Bettingstugan kommer i år, precis som förra året, att vara en av sponsorerna till FC Stockholm och förstås följa laget noga under kommande säsong. FC Stockholm har fått en ny huvudtränare i Rikard Norling som har ett förflutet i stora klubbar såsom Norrköping, AIK, Malmö FF och norska Brann. Totalt har det blivit två SM-guld med både Malmö och AIK. Det är med andra ord en meriterad tränare som FC Stockholm knutit till sig och en ära för Bettingstugan att få en exklusiv intervju med denna mästarcoach. I denna del går vi igenom några av de viktigaste tidpunkterna i hans AIK-karriär.

Du kom in som huvudtränare första gången till ett AIK totalt i spillror 2005. Laget hade ramlat ur Allsvenskan och botten kändes inte nådd. Vad var det viktigaste du gjorde för att vända klubbens riktning i det läget?

- Det fanns ju ingenting i princip. Det fanns ingen sportchef, ingen styrelse, ingen tränare, ingen materialare, ingen städare, ingen assisterande.... Vi som drog igång då var nog precis som spelarna väldigt ödmjuka. Vi kunde inte ha någon som ens tömmer papperskorgarna en gång i veckan. Så, ”lös det kompis”. Det var med den premissen som man tog jobbet och jag tror det inkluderade alla att ta det jobbet och vara ödmjuka. Det gäller även supportrarna. Att man var redo att göra det som krävs, för det gick verkligen åt pipan 2004. 

Rikard kommer in på hur man brukar hantera dåliga resultat i en klubb som AIK.

- I AIK är det ju så att man sparkar tränaren direkt när inget funkar. Och åker man dessutom ut åker både sportchef och styrelse. Allt. Och när det sen på något sätt hade lagt sig, att utkräva ansvar för vad man hade gjort ”med min vackra klubb” som jag tror supportern kände där och då. Men sen så vänds det där, att nu har det blivit så, då måste jag nog också ta ansvar för nu kan jag inte peka på någon mer än mig själv. 

Karlberg blev skinande rent igen

- Det var nog många också med stort hjärta som kom in där 2005. Exempelvis Hasse Modén som kom in och hade ett städföretag som gick väldigt bra. Han hjälpte till gratis och såg till att golven blev fräscha och ringarna på det här vattnet blev tillslut att Karlberg blev skinande rent. Det handlade inte om timmar, eller att de ska säkerställa att mitt kontrakt blev uppfyllt som jag förhandlade fram. Det gällde allt ska vara rent, fint, fräscht och även med spelarna vem som tar jobbet att ta kontakt med dem, träffa nya spelare och presentera en trovärdighet till de man vill värva. Allt det jobbet ska ju göras och även det blev väldigt bra tillslut i AIK.

Hur ska AIK klara sig utan den fantastiska Rikard Norling?

Skilsmässan som blev med AIK sen 2008 och allt turbulens som följde. I intervjuer har du beskrivit det som att du tog det oerhört hårt. Hur var den perioden för dig?

- Med facit var det helt rätt. Året efter (2009) vann AIK SM-guld igen. Jag var ung då och allt det där som man tog tillbaka 2005 med att tömma papperskorgar anser man sig nästan ha byggt upp något som AIK inte klarar sig utan. Hur ska ni klara er utan den fantastiska Rikard Norling liksom? Det gjorde att jag tog upp en massa konflikter och började fokusera mer på det än att kolla om papperskorgen behöver tömmas igen. 

Styrde spelarna nästan som med joystick

- Det jag tror var en stor del i att beslutet var rätt var att jag hade jobbat 24/7 med och dunkat på taktik i fullt ös. Jag tror de behövde en ny röst. Jag hade jobbat mycket med detaljer och mycket taktiskt att det nästan blir med joystick man styr spelarna. Medan Micke (Stahre) kom in och hade sloganen ”när vi kör så kör vi” och funkar det inte så gör vi ett jäkla försök. Sen att man klarade året efter med ”Kom och ta oss” trots att det var nära att krascha. Och att folk som Björn, Jens T, Christer Svärd och Andreas Alm kom in. Det blev jävligt bra och det var nog precis vad spelarna behövde. Man fortsatte bygga AIK under den tiden och till viss del det man fortfarande är idag skulle jag säga.

Fanns det några tveksamheter att hoppa på jobbet som huvudtränare igen när du blev kontaktad 2016 med tanke på hur skilsmässan blev?

- Nej, det handlade mer om att jag hade haft förhoppning om att det skulle ske. Jag hade jobbat hårt med min egen utveckling och att när de väl skulle kontakta mig igen skulle det inte vara på gamla meriter, utan att jag skulle vara den bästa personen för jobbet. Att jag verkligen var en bättre tränare 2016 än jag var 2008.

Vi hoppar fram till 4:e november 2018. Ni ska möta Sundsvall på Friends. Det är fullsatt, och vinner ni matchen har ni säkrat SM-guldet. Matchen slutar 0-0 och ni tvingas ställa om för en svår bortamatch mot Kalmar i sista omgången. Var det ett antiklimax?

-  Verkligen. Och jag var oerhört stolt. För Sverige är nästan alltid bäst när man slår ur underläge och kryssar mot stornationer. Och när man egentligen bara hanterat ett gäng bålgetingar som kommer till oss. Och man får hantera det genom att vifta med armarna och sen får man fira efter att inte ha lyckats att inte bli stuckna. Då är vi som bäst liksom. Men här var det precis tvärtom, vi var bålgetingarna. Vi hade avslutat matchen (0-0) och då låg ju Norrköping under. Sen att Sjölund gör mål på övertid och vetskapen om att Norrköping kommer vinna sin sista match till 100%. Vi fick försöka ställa om att vi skulle spela mot Kalmar borta och måste ta poäng.

Vi ville chocka Sundsvall

Ni vinner skotten 20-3. Ni har bortdömda mål, flera ramträffar. Goitom har pratat om att du chockade spelarna med en ny taktik till matchen?

- Vi introducerade en helt annan typ av markeringsspel som vi skulle spela för att chocka Sundsvall. Sundsvall då var ett riktigt spelande lag med exempelvis spanjorerna Batanegro och Carlos Gracia. Vi fick träff på hur vi ville spela och spelarna justerade själva på planen under matchens gång. En taktisk idé blir inte bättre än vad spelarna gör det till.

Hela benet domnade bort 

Det måste ha varit en enorm besvikelse att inte få fira där och då. Hur lyckades ni hantera matchen mot Kalmar så bra som ni gjorde sen i sista omgången?

- Vi hade mycket problem med skador inför matchen mot Kalmar. Exempelvis Sebastian Larsson som hade jätte stora problem med en höft. Även Koffe (Kristoffer Olsson) var out, Vi testade under veckan med bedövningsspruta på Sebbe och sen funkade det. Allt med Sebastian var inplanerat in i minsta detalj. Så domnar hans ben bort på uppvärmningen. Trots alla problem vi hade den veckan så lyckades vi klara det och vinna (1-0 genom Robin Jansson). Det är något som jag tagit med mig. Att lyckas under så pressade förhållanden när man inte har några skyddsnät.

I Malmö var det mer att jag gjorde mitt jobb

När du står där på läkaren. Det var fint att se hur du nästan försökte gömma dig och inte ta plats. Kände du att det var spelarnas tid att lysa och var det din finaste stund som tränare?

- Jag kände en otrolig stolthet. Det gjorde jag även efter guldet i Malmö och AIK 2005 när vi vann Superettan. Men det här var oerhört starka känslor. I Malmö blev det mer att jag gjorde mitt jobb. I AIK är det inte lika enkelt. Jag har jobbat och levt i klubben under så lång tid. Tillfredsställelsen var fundamental. Ju mer man tänker tillbaka desto mer glad blir jag.

Hur var det med en sån spelare som Nicholas Stefanelli. Han hade ju kommit in och gjort mycket mål, arbetade hårt, verkade alltid ge järnet. Blev det någon schism mellan er eller vad var det som hände?

- Det var ju den här jäkla shapen vi spelade som var själva grejen. Och det bygger på smartness och att man är inspelad i spelsättet. Jag säger inte att han inte hade det, men där och då var han inte på samma nivå som många av de andra. Hade det varit där han var några år senare och om han etablerat sig 2016 är jag övertygad om att han hade varit en av de viktigaste i laget. När han kom tillbaka sen hade han utvecklats mycket.

Ska Norling verkligen fortsätta 

Hade du gjort något annorlunda 2020 idag, ni gick över till ett helt nytt system som byggde på man-man markering.

- Jag är ju en sökare och har alltid varit genom åren. Jag spelade 3-5-2 i Väsby (vann serien två år i rad). Så det var inte att det var helt nytt. I Malmö var det tillbaka till basic med 4-4-2. Sen i AIK blev det shape 2016 med zonspel. Sen justeringen då till markeringsspel 2020 som byggde på att jag kände att som tränare att nu håller de i kulorna liksom. ”Ska Norling fortsätta, ska vi verkligen fortsätta med shape” som Björn också sa efter 2019. Sen att jag ser Gian Piero Gasperini (då i Atalanta) hur han jobbar med markeringsspelet, det fångade mig. Och det är det många lag gör initialt i sitt försvarsspel idag, i pressen framifrån, där många lag går man-man man sedan slår av till ett positionsspel mellan högt och lågt. Jag slog pendeln hela vägen och försökte ha markeringsspelt hela vägen. Det funkade inte, spelarna var inte där. Jag var inte där att jag behärskade det. Jag lyckades inte lösa det på den tiden jag hade. Det kostade.

Men du har fortsatt med Gasperinis markeringstänk?

- Jag försökte jobba vidare med det i Norrköping också. Men det var nog därför vi inte fick de resultat vi ville. Skulle jag göra det jag gör idag med FC Stockholm med positionsförsvar, inspiration från De Zerbi, Xavi Alonso, Guardiola och Arteta. Jag är inget undantag. Det är bara frågan om jag kan göra det lite bättre än mina kollegor. Om jag har lite bättre spelare. Hade jag fortsatt på det Jens byggt upp i Norrköping och använda det hade jag gjort betydligt bättre resultat.

Det handlar nog mest om mig

Jag tycker ändå man såg glimtar av hur bra systemet är under våren 2020. Hammarby hemma exempelvis men det fanns fler tillfällen där ni får fullträff?

- Man kan ta upp flera fina erotiska matchsituationer och matcher där mycket handlar om att vara jäkligt fit, koppla försvarsspelet till en skicklighet offensivt. För tappar man bollen snabbt så blir det oerhört jobbigt. Både individuellt och som tränare var jag nog inte tillräckligt bra med AIK 2020 för att kunna spela så

Tror du det blir en tredje sejour i AIK?

- Det är inte omöjligt. Vatten under broar. Utveckling. Och det är inte omöjligt att det kan vli så. Men det handlar nog mest om mig. Hur bra kan jag göra mig själv. Men samtidigt är det inte samma känsla som efter 2008. Allt handlade om det då, men det gör det inte nu. Jag trivs oerhört bra i FC Stockholm.